>> Här lite historik och bilder från Nya Rådstugugatan 28

 

Källa: Riksantikvarieämbetet UV Öst Rapport 2001:60

Sammandrag: Birgitta Rockström

En arkeologisk undersökning i kvarteret Vattnet 9, 10 och 11 gjordes med anledning av att PEAB Sverige AB planerade att bygga fastigheter där. Undersökningarna visade att det funnits en stenkällare, uppförd under 1600-talets första hälft i kvarteret. I övrigt var undersökningsområdet helt utschaktat i modern tid.

Bakgrund
Trots att Norrköping fick stadsprivilegier redan under första halvan av 1300-talet förblev staden en mindre ort under medeltiden (1066-1520).

Orten präglades under tidig medeltid av jordbruk och fiske. Strömmen fungerade som en kraftkälla för bland annat kvarndrift och som naturresurs i samband med ädelfiske samt inte minst som en viktig transportled som band samman Götalands inland med Östersjön. Norrköping ligger dessutom vid Strömmens lägst belägna fall där omlastning varit nödvändig.

Det var först under 1500-talet, i samband med att Gustav Vasa förlade en utförselhamn i Norrköping, som staden kom att expandera. Kvarndriften och havsfisket intensifierades och Norrköping fick även en viktig funktion i förvaltningsapparaten. Under 1600-talets första hälft grundlades ett vapenfaktori och senare även ett mässingsbruk och vantmakeri, som kom att expandera som Holmens Bruk under Louis de Geers ledning.

I samband med att Norrköping expanderade och blev Sveriges första egentliga industristad, ökade befolkningen kraftigt. Under stormaktstiden (1611-1718) var Norrköping Sveriges andra stad i storlek.

Kvarteret Vattnet
Det finns inga uppgifter om när kv. Vattnet anläggs, men kvartersnamnet går at belägga från och med 1659 års stadskarta. Relativt få arkeologiska undersökningar är utförda i den östra delen av Norrköpings innerstad och det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån dem.

På Nya Torget, söder om kv. Vattnet, utförde Riksantikvarieämbetet en arkeologisk förundersökning år 2000. Resultatet från undersökningen är huvudsakligen at omfattande utschaktningar i modern tid har utplånat eventuella äldre lämningar.

Förundersökningen av kv. Vattnet visade att huvuddelen av kvarteret blivit utschaktat under modern tid. I den sydöstra delen av området kvarstod dock en stenkällare som var äldre än den äldsta kända bebyggelsen från 1790-talet. Vid slutundersökningen kunde det konstateras att källarens hela utbredning fanns kvar och cirka en meter av murverket. Källarens storlek, ca 85 kvadratmeter, den ansenliga ingången och det välarbetade kullerstensbelagda golvet kan antyda att källaren eller möjligtvis hela byggnaden har haft offentlig karaktär.

Genom fynd kan källarens uppförande dateras till 1620-40-talet. Av de fynd som påträffades mellan och under kullerstensgolvet är det framför allt en kritpipa som ger den bästa dateringsmöjligheten. Skaftet är från en så kallad Jonah-pipa, tillverkad i Goouda mellan åren 1625-35.